Höjden av lyx är att först "hitta" en sjö som är full av vass och gungfly och dessutom är full med småvikar, bara två km hemifrån mej. När jag först insåg att sjön var utmärkt som träningssjö så var det jättejobbigt att komma ner till den genom skogen. Nu har mina grannar haft den stora godheten att bygga en väg ner till sjön, en fin väg med grus o allt. Lite misstänker jag att dom ska hugga ner skogen runt sjön också, det kan ju inte bara vara för mej som dom gjort en väg... Toppen om skogen kommer bort i strandkanten så man kan stå var som helst o skicka hunden. Jag ska banne mej inte gnälla över alla timmerbilar som kommer dundra förbi vårt hus utan vinka glatt även om dom kör jättefort...

Igår "invigde" Emma och jag den nya vägen och hittade ett kanonbra träningställe. Vi traskade iväg själva och la ut ett antal dirrigeringar på land och avslutade med ett sök som var dels i kärrmark och dels på gungfly i vattnet.

Dirrigeringarna gick bra med Molle och ganska bra även med Musse. En del av dom låg ganska knixit, tex rakt upp i skogen och mot en stor kulle. Inga problem med att få dom till kullen men att övertyga Musse o Zingo att dummiesarna faktiskt var PÅ kullen var svårt. På ett ställe skulle dom upp på en bergklack och det var också lite problematiskt. Vid ett ställe så var det tänkt att dom skulle hoppa över en stock, två hundar hoppade och en kröp...

Sedan jobbade vi en stund vid vattnet och det blev rejält jobbigt att ta sej fram på gungflyt. Nyttigt. Alla tre var duktiga och kravlade sej fram.

Avslutade träningen med att kasta markeringar åt Zacke. Helt ok tills jag insåg att jag stod i ett rödmyrbo. Helsike vad det har värkt i fötterna i natt.

Tusen tack för trevligt sällskap. Ses måndag!

Idag var dagen som Molle visade upp alla sina dumheter på en o samma dag. Vi åkte  till ett hygge för att träna markeringar och dirrigeringar. Johan gick upp på ett berg för att kasta och jag la ut dirrigeringsapporter åt höger och  åt vänster. Meningen var att Johan skulle kasta i mitten och jag skulle varva med att låta Molle hämta dirrigeringsapport eller markering. Både markeringarna och dirrigeringarna var svåra så jag insåg att vi skulle få jobba för att lösa allt och att vi var tvugna att vara skärpta båda två och samarbeta.

Molle hoppade ur bilen och blev totalt uppslukad av all grisdoft. Hade han fått välja så hade det blivit ett grisrejs över hygget vilket hör till livets största roligheter för herr Moll..Jag betsämde mej direkt för att  inte bli argfrustrerad utan djävligt envis och se till att han insåg vem som bestämde om det skulle bli dummiehämtning med samarbete eller grisjakt.

Första dubbelmarkeringen så spikade han den ena och kom tillbaka med den, nästa så stack han åt rätt håll men letade inte dummie utan for runt och letade gris. Långt bort från kastet..Jag gick upp och hämtade honom och så började vi om. Nästa kast fick han in båda men även då var det mycket grisletande.

Så första dirrigeringen. Han skulle över en stor vattenpöl och in i björksly, normalt inget konstigt. Först så stack han iväg och spårade mina fotspår som jag gått när jag lagt ut dummisen. Stopp och börja om. Försökte styra honom mer åt höger och skickade men han for iväg åt fel håll igen. Tredje försöket gick han rätt men for iväg med en himla fart rätt ut i slyn och försvann..Tja så höll det på ett tag, han badade i vattenpölen, han skulle inte ta raka vägen genom ormbunkarna utan runda dom så linjen blev helfel och han var ouppmärksam vid markeringarna. Så fort han fick en chans så stack han iväg en liten runda. Helt förskräckligt olydig alltså.

Grejen är att jag tyckte det var kanon att alla dumheter kom fram och att jag planerat för en svår träning. Tillslut så insåg Molle att hans matte var rejält envis, jag hämtade honom omilt när han gick ur hand och berömde honom när han var duktig. Hela tiden med bibehållt lugn. Han kunde inte fixa uppgifterna utan att vara uppmärksam och jag tänkte inte låta honom slippa undan med halvbra jobb. Det var bara att släppa tanken på grisjakt och inse att det var apportering som gällde.

Efter ett tag bytte jag hund och Molle fick ligga och fundera en bit bakom mej. Musse skötte sej exemplariskt och kämpade så duktigt. Han flög fram för att hämta markeringarna och samarbetade vid dirrigeringarna så jag fick ösa berömm över honom. Han fick sluta när han spikade en dubbelmarkering på ett jättebra sätt och vi lekte en stund medans Molle låg bakom och kollade. Är det något som inte är skoj i Molles liv så är det när Musse får massor av uppmärksamhet och Molle ingen. Inget kul alls..

Imorgon ska jag ta med honom till samma plats och göra samma saker. Antingen får vi ta en envishetstest igen eller så har jag med mej en hund som gärna vill jobba och struntar i grisarna.

Ha en bra vecka!!

Helgen tors-sönd 5

helgen sök vilt söndag

måndag sök kärret

Helgen var underbar med massor av regn!!! Välbehövligt. Passade på att jogga hundarna eftersom det inte var så varmt. Kondisträning i värmen känns inte helt ok så det har varit ett par veckor utan.

Igår tränade vi vatten. Jag åker oftast inte till samma ställen när vi tränar eftersom vi har massor av sjöar runt omkring oss. Den sjön vi var i igår har jag inte varit vid i år men vi tränade där ganska mycket förra året. Jag insåg när vi åkte hem att vi nog har utvecklats lite under året iallafall. Förra året hade vi med en träningskompis vid den sjön som la sina vattendirrigeringar så det kändes som cirkuskonster för oss. Helt omöjligt att utföra för vanliga dödliga. Igår klarade vi av samma dirrigering utan större problem och utan att det kändes som en jätteprestation. Utan att jag tänkt så mycket på saken så har nog ribban höjts ett snäpp..Ibland måste man faktiskt tänka till och inse att all träning ger resultat. Även om man nollar på proven så utvecklas man hela tiden. Tur, annars vore det helt tröstlöst..

Valpfunderingar har börjat dyka upp i mitt undermedvetna. Det vore jätteskoj att få hem en liten kille igen. Får se om det blir så under vintern. Mycket som ska funderas över i så fall..

Idag blir det samträning i Linköping. Skoj!!

JAG VILL HA REGN!!!

Tisdagens tikstolleri har vi nu förträngt. Nästan...Dumma flickor som förvränger huvudet på mattes kille. Nejvars, himla bra att få en påminnelse om hur lätt ens hund påverkas av annat och att vi måste jobba på det. Hela tiden, inte bara när man fått en massa nya intryck från en kurs...

Helgen ska tillbringas på Tollarspecialen där vi ska hämta missade apporter i vattnet på jaktproven. Ska bli himla intressant att se vad vi kommer få göra. Jag antar att jag får vara med utan hund och hålla koll på viltet om det flyter iväg för att sedan hämta Molle och skicka ut honom efter att provdeltagaren är klar. Kastas det på blankvatten och det blåser så kan ju viltet driva iväg långt på en halvtimme. Lite småtråkigt att inte få se allt annat kul dom ska göra, det blir lydnad utställning WT, aggility och viltspår plus officiellt jaktprov. Nästan 400 hundar anmälda. Hoppas att allt kommer gå bra så det blir roliga tollaredagar!! 

Tränar gärna på söndag.

Igår var vi ute i skogen för att kolla på jaktprovsmark. Jag tre killar med jaktlabbar(tikar) och så en tikflummig Molle. Att Molle överlevde min frustration är en gåta, han brukar inte vara så jobbig men speciellt en tik var tydligen helintressant. Tyvärr så ansåg inte tiken att han var tillräkligt jobbig för att fräsa till åt, inte ens när stackarn gick på frambenen och hade Molles huvud under magen. Det är så konstigt för oftast reagerar han inte så här så dom tikar vi tränar med normalt är det inga problem med. Det är då o då som vi möter dessa speciellt utvalda flickor och jag är totalt oförberedd. Vad gör man? Agar lite försiktigt eller slår besinningslöst? (skojar)

Himla intressant var iallafall att min hund klarar en elitklassdubbelmarkering med 90% av uppmärksamheten bakåt mot tiken. Dom andra påstod att flattarna oftast är bra markörer så det berodde på det, jag tror att Molle insåg att ju fortare han fick tag i dummiesarna ju fortare kunde han få ligga och sniffa på tiken igen. Så jobbig...Undrar hur en domare hade sett på saken, en hund som är vänd från markeringarna och totalt uppslukad av parkamraten är värdelös ,å andra sidan om markeringarna kommer tillbaka jättesnabbt...

Tillslut tröttnade jag totalt vid vattnet. Han simmar ut på linje helt bra, får syn på tiken som simmar mot land och tvärvänder och simmar mot henne. Jag vrålar i och han "vaknar" och simmar dit jag pekar 10meter för att åter vända sej om och simma som i trans mot henne. Basröst och ett par väl valda ord av mej får honom att kvickna till igen. Blir det så här på ett prov så bryter jag direkt innan han fått göra mej till åtlöje inför publik. Tiken hade precis löpt klart så hon borde ju inte varit så intressant. Nåja han var inte helt urhand någongång, bara bäng och jobbig.

Provet blir nog bra, det var två rutor istället för en som vi skulle fixa. jag trodde det skulle bli tre rutor..Ska bli kul att se hur elithundarna kommer fixa det. Att kolla på moment för moment är ju inte samma sak som att köra ett helt prov, och bli bedömd...Mycket att ta hänsyn till, att provet inte går på vilt försvårar naturligvis. Sedan hur solen lyser och om vattennivån kommer att sjunka/höjas mm mm.

Idag får BängBoll träna hemma utan inblandning av andra hundar. Trevligt så kanske JAG kan få lite uppmärksamhet...

Nu måste vi skärpa till oss igen efter semestern så träningen kommer igång igen. Idag har vi varit vid en gungfly(jävlamassainsekts) sjö och tränat med mycket planering och disiplin. Utrustade Johan med heltäckande klädsel så han kunde stanna kvar trots alla insekter, sist så stod han ut typ fem minuter. 

Började med en ganska enkel men lång vattendirrigering som inte var något konstigt med, Molle simmade över sjön och tillbaka i en fin linje. 

Sedan kastade Johan en dubbel där ena hamnade i sjön och andra på gungflyt. Första i sjön var inga problem men andra fick herr Moll tänka till, han fixade den tillslut utan inblandning av mej men knixit var det. Han var så övertygad om att den låg i vassvattenkanten så det tog ett tag innan han kravlade sej upp på land. Is i magen på matte och envishet hos Molle så hittade han den tillslut. Tränar man mycket dirrigeringar så blir det lätt att lägga sej i även markeringarna. Inget bra alls...Gjorde om samma sak igen och då var det inga problem. 

Imorgon ska vi planera för elitprovet i augusti. Många anmälningar så det ska vara tre rutor. Nyttigt och lärorikt att få vara med och planera rutorna och testa upplägget. Självklart vill jag vara med om det, jag blev jätteglad över chansen. Skönt att planera prov som andra ska starta på, då kan det ju få bli hur svårt som helst..Skönt att inte vara provledare och få ta konsekvenserna..

Skulle lägga in en massa bilder som jag lovat men den lilla sladden som går mellan kameran och datorn är spårlöst borta. Ingen vet vart den kan ha tagit vägen men jag har mina misstankar...Fixar det så snart jag kan..Fast den här bilden är väll bra??

Så skönt att vara hemma igen, efter två timmar så var allt som vanligt. Ronja hade blivit hämtad av David, Henrik hos kompisarna och hundarna hemma igen. Hela huset lika ostädat som när vi åkte(konstigt) och tvätthögen är enorm..

Köpenhamn var varmt men himla trevligt. Vi bodde på vandrarhem och det funkade men kanske inte favoriten i min ålder.( Inte i Henriks ålder heller för han ville bo på lyxhotell.) Hård träsäng med en madrass är inget bra och fyrbädsrum med dusch i korridoren är ingen hit. 

Vidare till Hamburg och jag körde, först genom hela Tyskland och sedan bil hela tiden i Hamburg. Johan slingrade sej och hade en massa ursäkter för att slippa köra så nu vet jag att det är ett mindre helvette att ta sej genom en tysk stad. Dessutom med tre personer i bilen som försökte läsa kartor och hade åsikter om hur mamma körde...

Annars var Hamburg en fin stad med trevliga människor och god mat. Helt klart ett ställe att åka till om man väljer ett hotell mitt i city så man kan gå hela tiden.  Hotellet var ok. men ett jäkla liv utanför, tror dom hade kappkörningar där på nätterna. 

På hemvägen stannade vi i Ystad en natt och dit skulle jag också gärna återvända. Jättemysiga smågator med gamla hus. Havet nära city osv, jag blev badad av min sextonåring och fick gå dyngsur genom hela hamnområdet tillbaka till hotellet. MAO vattenslangen kommer vara väldigt nära Henrik resten av sommaren. Jag tänker inte ge igen en gång utan en gång i timmen resten av sommaren. Vi åkte genom Österlen och sedan genom Småland på vägen hem. Österlen var fint, Småland bara tröstlöst att kava på nittiovägar genom skogen.

Efter en kvart hemma så for jag som en raket efter hundarna, vi skulle ha hämtat dom lördag morgon men jag han med hämtningstiden å fredagskvällen så det var skönt att få hem dom direkt. Molle har sovit sedan han kom hem så säkert har han haft en jobbig hotellvecka. Slitsamt med andra vanor, andra hundar osv. Han ligger under min säng och har knappt varit uppe och ätit. Stackars matte och stackars Molle som fått vara utan varandra i sex dagar...

Tillsist så har jag fått veta att kämpen Ior dog i veckan. En envis stadig herre som genomlevt livet som en mycket älskad familjemedlem. Även om man vet att dom är gamla så är det inget roligt att låta dom gå vidare. Man ska inte sörja utan glädjas åt alla minnen man har...

Ha det!!