molleomussemilan

Alla inlägg under mars 2011

Ont

Av molleomusse - 12 mars 2011 21:36

Igår på sjukgymnastiken så gjorde jag sånt jag inte borde ha gjort. Jag kände direkt att det small till i ryggraden men trodde inte det skulle bli en katastrof. Det var det när jag vaknade. Katastrof, fy attan. Det tog ett antal timmar med smärtlindring innan det slutade att vrålvärka. Vi skulle åka till Linköping och jag skulle träna hund en stund och besöka svärmor som har födelsedag. Vi kom iväg men jag vågade inte sätta mej och köra själv så hundträning blev det inget. Social med födelsedag kändes också mer än vad jag orkade så jag tog hundarna och gick en lång tur på stan istället. Så roligt att se mina skogshundar gå bland folk och andra hundar. Musse lufsar med utan att bry sej om allt runt omkring. Molle smyger vid min sida och har full koll på allt men inte på ett jobbigt sätt. Dom finner sej i miljön och går vid sidan hela tiden bägge två.

Vi gick en vända i stadsparken också för jag trodde hundarna kunde vara bajjanödiga. 50 meter kom vi innan jag vände för hundarnas skull. Himmel så äckligt det var på marken jag kunde inte låta mina hundar trampa omkring i skiten. Vuxna och hundmänniskor hade bidragit till det mesta. Massor av hundskit eller använda bajspåsar, varför man plockar upp efter hunden och slänger påsen förstår jag inte. En medicinkarta hittade jag full med tabletter, fimpar och söndriga glasflaskor. Så sorgligt för alla barn som går genom parken och måste hålla en vuxen i handen hela tiden för andra vuxna har slängt en massa äckligt på marken.

Så skönt det är att ha med sej två hundar som tar det mesta med ro. Åka hiss och gå i ett ekande trapphus är bara intressant. Vara i svärmors lägenhet är heller inget konstigt trots alla ljud och intryck. Bägge tassar runt ett varv, dricker lite vatten och lägger sej och sover. Duktiga!!

Ha det Anna

ANNONS
Av molleomusse - 11 mars 2011 20:36

Idag skjöt jag själv med kastaren, röda skott och ny bolldummie. Nu är jag blåslagen rejält på benet, händerna är ömma överallt och den jäkla dummien i småbitar.

Jag inser att jag gör fel men fattar inte vad. Eftersom händerna går sönder vid varje skott så satte jag upp benet på en sten och la kastaren mot benet(så har jag sett Tina göra). Helsicke vad ont det gjorde, Molle försökte knalla men han stannade tvärt när jag vrålade av smärta..Stackars Molle trodde han gjort en dödsynd och bad om ursäkt länge, Hans matte brukar inte vråla svordommar, dänga kastaren i marken och bära sej konstigt åt bara för att han lättar i rumpan...Ingen av hundarna försökte sej på en knallning efter den uppvisningen från matte, tanten har blivit helknäpp så det är bäst att skärpa sej...

Resten av skotten hade jag en dummie mellan benet och kastaren och det gick bättre men jag får ont i händerna varje gång.Nu har jag en handstor lårkaka på benet och två stora knölar och skrapsår. Det kommer säkert vara fina färger på benet imorgon..

  Vi lyder alltid....

Långa skott fick jag till iallafall och sköt dom över ett  stort område med jättestenar. Dom fick klättra och söka rejält och båda hade svårt att komma tillräkligt långt ut. Jag var tyst och lät dom lista ut problemet själva och dom fixade det tillslut. Duktiga hundar som inte ger upp utan jobbar på och duktig matte som hade tålamod och var tyst.

Efter ett antal skott så kom röret i dummien ut ur bollen, så jäkla dåligt. Vi har kanske skjutit 20 skott så är dummien trasig. Jag ska skicka den tillbaka till Gundags men är det nån som har tips på bra vita kastardummies som håller länge?

Eftersom hundarna hade svårt att komma tillräkligt långt ut så stog jag med vanliga dummies och gick ut 100 meter och la ett litet sökområde där dummien hade landat innan. Sedan sköt jag mot området och lät hundarna apportera. Molle hade inga problem att hitta eftersom han redan insett att han skulle till det området.

  Vartåt???

Musse försvann åt helt fel håll, han är knasig med kastaren och fånstirrar på den vid varje skott och missar alltså markeringarna. Jag trodde han skulle inse att han var helfel och vända om till det område han hittat dummies i förut. Jag hade naturligtvis skjutit mot det området. När han försvann så laddade jag kastaren och ägnade mej lite åt Molle innan jag började kolla efter Musse. Lååångt bort på ett gärde, säkert 500 meter bort såg jag en svart prick. Lilla älskade gubben, han var övertygad om att han var rätt och sprang och sprang. Han är så helgo den hunden, envis och älskar att jobba. Han kom tillbaka och fick vila sej lite och så gjorde vi ett nytt försök som gick bra. Snuttplutt...

    Kanske flög dom ner i marken??

Imorgon ska vi till Nina och träna. Ska bli så skoj! Jag har inte kunnat åka och träna på länge eftersom ryggen är dålig. Att stå still en längre stund är omöjligt men jag tar med en stol så fixar det sej nog.

  Vi vill ha vår och vitsippor!!!

Skitrygg, idag var jag på sjukgymnastik tillsammans med ett gäng pensionärstanter. Inte helt sanning för jag hade en egen sjukgymnast och dom hade gruppgympa i samma sal men jag kände mej som en i gänget...Jag skulle ha cyklat en stund också men då kom alla tanterna och hoppade upp på cyklarna och jag flydde.

ANNONS
Av molleomusse - 10 mars 2011 11:54

Häromdagen så sköt Johan med apportkastaren och hundarna apporterade. När jag skickat iväg Molle, som fick springa ner för en brant backe till en äng, och jag inte såg honom mera så fick jag syn på någont annat som rörde sej nere på ängen. Något sprang mot Molles sökområde, håret reste sej på mej för jag insåg att det var en varg. Herrejösses så rädd jag blev...Man hinner tänka rätt mye på de minuter som det tog att få upp Molle för backen igen. Det var ingen varg utan grannarnas jämthund som trodde vi sköt på älgar och ansåg att vi behövde hjälp. Han hade klättrat ut ur hundgården när han hörde alla skotten. Hans husse kom och hämtade honom och vi slutade träna och skulle ta en promenad istället.Vi hann bara förbi grannhuset så kom han igen. Säkert trodde han att vi skulle jaga mera och ville självklart hänga på. Nu tror jag att hans hundgård är fixad som rymningssäker men kommer han efter oss igen så vet jag att det troligtvis inte är en varg...


Molle och jag fastnade i tvfåtöljen i tisdags, helt otroligt att det är möjligt att göra det. Han stod bakom mej och bet i hårtofsen och sedan tog han ett jätteskutt för att häva sej upp i knät, bakvägen. 40 kg Molle kom alltså klängande och fastnade med ena bakbenet bakom ryggdynan. Resten av Molle var över mej. Det tog en lång stund att komma loss eftersom hans ben satt i kläm bakom mej. Livet är intressant när man kan fastna i en fåtölj...


Igår tränade vi viltsök med Emma, Zingo och Goblin. Som vanligt la vi ut ett sök som skulle bli jättesvårt och det hämtade hundarna in på nolltid. Då la vi ut igen, åt ett annat håll och trodde det skulle bli plättlätt. Det blev svårt för hundarna...

Efter ha jobbat ett bra tag för att hitta sista viltet så blåste jag in Molle. Han var trött och hade tappat massor av fart och jag hade INTE för avsikt att styra honom till rätt område. Det är så lätt att börja lägga sej i och dirrigera och självklart får jag då en hund som ber om hjälp. Molle fick gå in i bilen en stund och jag funderade på hur jag skulle göra, jag ville att han skulle söka sej ut i rätt område utan att jag hjälpte honom. Jag la ut ytterligare ett vilt i området och tog ut bägge mina hundar. Skickade ut Molle först och efter en minut även Musse. Farten på Molles sök ökade med 200% och det tog inte många sekunder innan han var i rätt område och hittade viltet. Det fanns alltså massor av mer energi att ta av bara det blev lite konkurens...Lite synd att inte Musse hann hitta viltet först..En bra minnesbild för herr Moll, tappar han sökfart så får Musse ta över.

Nu ska det bli enbart sök och markeringar ett bra tag. Tråkig träning eftersom man inte gör något själv men ack så viktigt. Jag får träna mej i att inte styra hela tiden och även det är en utmaning.

Goblin fick bekanta sej med alla vilt. Han tyckte inte dom var så intressanta när dom låg på parkeringsplatsen men så fick han hänga med och lägga ut söket och då blev allt mye roligare..Självklart kan man inte slänga en and i en buske och låta den ligga kvar. Eller på en hög sten, det måste ju vara lite sport över det hela...

Zingo förvånar mej för han har lugnat ner sej massor. Inte ett skall på hela träningen och inget stressande. Lugn i bilen och trevlig när han kom ut. Jag vet inte om det är så men jag tror Molle agerar annorlunda när Zingo är narmal. Stressar Zingo så surar Molle , men är Zingo lugn så är allt bra. Det är alltså inte Zingo som är ett hatobjekt utan hans överdrivna stress. Zingo skulle säkert lura många människor med att han är en glad och energisk kille när han är som värst stressad. Jag ryser vid tanken..

Hoppas alla får en trevlig helg!!

Av molleomusse - 2 mars 2011 21:52

Musse i snön

 

Molle fixar alla lopporna

 

Musse snortar snö

 

Molle på skojhumör

 

Musse kollar utsikten

  Helt ok promenadväg vi har, eller hur??

         Promenadkompisar

  Man måste ha koll åt båda håll, ju!!

 

Trött och gosig...

    Mussegosplutt....

Presentation

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12
13
14 15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25 26
27
28 29
30
31
<<< Mars 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Molle o musse

Följ bloggen

Följ molleomussemilan med Blogkeen
Följ molleomussemilan med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se