..idag. Han var halt imorse och lite stel. På förmiddagen fick dom vara ute och leta godis i trädgården, det fungerade så bra utan att han haltade så han fick hänga med på en kort promenad. Elakt nog tog jag och gick förrbi bäcken vilket är Musses eldorado men han fick naturligtvis inte bäckbada.Bra för Musse att få en gåfot promenad med Molle lös.

Nu på eftermiddagen så har jag o Molle tränat på gärdet. Eller lekt med baktanke kanske är mer rätt. Vi hade skoj och tränade stoppsignal, inte knalla, apporteringstecken och lydnad...Jag får tänka mej för hur jag kastar bollbelöning åt honom för han slänger sej rätt upp i luften för att fånga bollen. Jag är rädd för att han knäcker ryggen.

Han är svår att lura men jag lyckades faktiskt idag. Jag satte honom och gick ca 100 meter och kastade en markering, sedan gick jag tillbaka och skickade på ett linjetag mot apporten. Molle var helt säker på att dummien låg där jag stod och kastade, antagligen för att han följde min tillbakaväg med blicken. Kanonbra för jag kunde verkligen utmana honom att lyssna på mej.

Just det är den största olikheten mellan Musse o Molle. Musse är envis som en åsna men på så sätt lär han sej av sina misstag. Molle går dit jag pekar och gör sällan fel, bra naturligtvis men jag får aldrig tillfälle att överbevisa honom att jag har rätt.

Tråkigt nog blir jag inte bättre i ryggen, så länge jag rör på mej och inte använder armarna så får jag inte så ont. Står jag still en längre stund, sitter obekvämt eller jobbar med armarna så blir jag knasig av värk. Så himla tråkigt att behöva säga nej till saker som jag tycker är roligt. Vi skulle behöva träna med andra men jag fixar inte det. Jag blir sur på mej själv för jag bär mej ofta dumt åt också, tex stod jag still och snackade med grannen en dag. Tjurigt envis stod jag still en timme och pratade och kunde knappt ta mej hem efteråt. Dumt...

Hoppas alla har en trevlig helg!!!