Dagens promenad började med att jag surnade till på Musse. Han anser att om jag vill att han ska komma så måste jag ropa flera gånger så han vet att jag verkligen menar att just han ska komma. Det kan ju vara så att jag vill Molle något eller kanske jag ropar "hit" till Johan? Kanske jag bara går och tränar på att säga en massa nonsens ord. Man vet aldrig och då är det ju dumt att avbryta det man håller på med och komma direkt.   Åtminstonde måste man kissa lite först.

Musse kom alltså inte när jag ropade när en bil närmade sej och när han väl infann sej hos mej fick han gå fot. Helt ok ansåg Musse tills vi gick in på skogsvägen och jag sa hoppolek till Molle. Molle skuttade iväg och det gjorde även Musse men jag grabbade tag i halsbandet och sa fot. Och fot blev det en 5-600 meter vilket satte igång funderingar på båda hundarna.

Musse gick fot en bit tills han ansåg att han behövde en belöning för sin flit och få springa fritt. Det gick inte jag med på så han fick snällt finna sej.

Molle blev förvirrad över att han fick vara fri och inte Musse och kom regelbundet för att få det bekräftat att matte verkligen bestämt att Musse fick gå vid sidan och Molle fick göra vad han ville.  

Så enkel sak att göra för att få bägge hundarna uppmärksamma, ändra lite på rutinerna och vips får dom något att tänka på.  Resten av promenaden var bägge lösa men väldigt uppmärksamma på mej. Jag brukar få härja med dom för att dom ska vara i min närhet men idag kunde jag vara tyst och dom tog ändå kontakt med mej regelbundet. Plus till mej!!

Någon har kört traktor på en skogsstig och gjort en kanonpromenadväg åt oss. Jag går i hjulspåret och låter en hund pulsa i snön jämte mej. Det är jättejobbigt att gå i snön för Molle som brukar studsa fram istället. Han tränar säkert upp muskler som han inte brukar använda för han blir rejält trött. Bra!!

Snart är det vår igen, håll ut!!!