molleomussemilan

Alla inlägg den 17 oktober 2010

Av molleomusse - 17 oktober 2010 17:56

Fy, vad jag har varit arg, ledsen och förbannad i veckan. Mest på mej själv faktiskt. Jag har skapat problemen eller åtminstonde inte tagit itu med problemet på rätt sätt. Nu jäklar!!

Nr1/ Jag kan inte släppa Molle i skogen eftersom han stuckit så många gånger. Jag är väl medveten om hur han gör, han kollar om jag ser honom. Gör jag inte det så är fältet fritt för egna aktiviteter. Det spelar ingen roll hur jäkligt det är när han kommer tillbaka, han har haft en kul stund som varit självbelönande till max. Jag har honom alltid vid sidan när vi går genom en skog och han smyger jämte mej som en katt, totalt fokus på omgivningen. Naturligtvis skulle jag ha jobbat med problemet istället för att undvika problemet.

Nr2/ Att vara så otroligt korkad att låta honom vara i total vila 10 dagar innan ett prov var inget bra. Min tanke var att låta honom ta det lugnt så han fixade provet. Dumt tänkt, det hade varit mycket bättre att låta honom jobba när hans rygg var bra. Hade ryggen börjat krångla så hade vi fått stryka oss istället.

Nr3/ Varför står jag och skickar ut hunden gång på gång när jag själv är medveten om att det snart går åt skogen? Jag misstänkte det värsta redan när vi gick skogstigen ner och Molle började smyga jämte mej.


Jag tror(vet) att det inte var provsituationen som taggade honom. Hade det varit provet som var stressande så hade han för det första försökt hälsa på domaren och fjäska runt lite, han hade säkert haft mer koll på skytten och han hade varit mer intresserad av sin parkompis. Säkert pipigt lite också, och voffat på markeringarna. Istället tassade han med mej och satt som en stenstod och hade full koll på skogen, hela tiden. Helt medveten om att göra det jag ber om så länge jag har koll på honom, när jag hade fått in sex vilt på söket så pustade jag ut och släppte lite på kontrollen...JÄVLA HUND!!!

Dessutom lärde jag mej att det går inte att säga MMMMarkera till en hund som jag skickar på MMMMoll, det var helt mitt fel att hans bakdel lyftes även om jag fick tillbaka honom direkt. Beskt..

Varför hunden hade godheten att först hämta 12 vilt med bra vilthantering förundrade även domaren, dom första 12 kom han in med med en farlig fart och inte en tvekan om att dom var mina. Jag menar verkligen en farlig fart, han sprang som en jagad vinthund..Inte mattes vanliga lugna kille.

Dessutom så Pinkade Musse på mej direkt efteråt. Som jag inte var bortgjord redan?!? Det var dumt av honom för hans småfavörer som bortskämd hund är totalt borta numera. Stackars Musse...


Ny ordning i huset. Molle apporterar inte utan får ligga och fundera. Därimot så går vi in i storskogen varje dag och dels tränar pasivitet, länge. Och så släpper jag honom och låtsas som jag glömt bort honom, så fort han börjar intressera sej för annat så ropar jag in honom. Ännu så länge är han max trettio meter från mej och jag vet precis var han är och kan vråla i åt hans håll. Jag ska fundera ut ett sätt att verkligen skrämma honom om han inte lyder mej på avstånd i skogen. Jag tror inte att det är bra om jag ställer ut folk som vrålar i åt honom. Springa ifatt honom är ju omöjligt.Så vad återstår??? Jag ska inte blanda in apportering eller vilt eftersom jag är övertygad om att det är inte där problemet ligger.

Han är helskum för jag går först 100meter på grusvägen med en avslappnad hund. Så går vi över ett dike och hamnar inne i tät granskog och han förvandlas direkt, helt uppslukad av dofter och ljud.



Det lustiga är att vi bor med storskogen 100 meter från huset, bakom huset är grismarker med sly och ekar, framför huset är det gärden med massor av vilt. Vi har haft löptikar på 200 meters avstånd och grannens hundarn promenerar varje dag förbi vårt hus. Hundarna är oftast ute ensamma i trädgården och vi andra innomhus utan någon direkt koll på vad dom gör. Inget staket. Molle har aldrig smitit iväg från trädgården. Det skulle ju vara hur enkelt som helst för honom att dra..


Musse som jag tränat med en stor portion överseende för egna påhitt är även han utsatt för mattes nya konsekventa läggning. Knallar gör man INTE, stannar på stoppsignal gör man DIREKT, man åker ut ur huset även om man vill stanna inne och man hoppar in i bilen när matte vill. Hårda bud..Vi hade samträning i fredags och Musse var faktiskt jätteduktig.


Jag hade tänkt åka upp till Annika i helgen och kollat in syskonbarn.Tråkigt nog fixade det sej inte med bil så vi kunde komma iväg Toyotan är trasig eftersom någon har haft vänligheten att backa på den så bakluckan går inte att stänga. Johan hade kunnat klara sej utan bil men eftersom hans mamma inte är bra så behöver han kunna åka in direkt om det händer något. I lördags hälsade vi på henne och då frågade hon efter Mininina??Insåg efter ett tag att hon menade Nina..Jag vet inte om farmor missuppfattat namnet men jag tyckte det var gulligt. MiniNina får det bli hädanefter...


Kramar från en jävligt tillplattad, ilsken och numera fruktansvärt ödmjuk Anna

ANNONS
Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se