Har fördjupat mej i hundens kroppspråk i eftermiddag på jobbet. Jag har ju en hund som är otroligt tydlig i alla sammanhang och det borde jag ju använda mej av mer när vi umgås. Musse är mycket svårare för för honom är det mesta bara roligt och han är jättelycklig när han får slickas på allt o alla.

Molle har så mycket ljud för sej. Det första vi märkte var när han blev jättearg på Musse första dagen vi fick hem honom. Han kravade på mussestackarn och bet honom överallt och lät som han hade astma-polyper-andnöd på samma gång. Ringde veterinären som fick lyssna på honom och upplysa mej om att Molle nog bara hade varit lite upprörd. Nästa läte är ett mysljud.  Det låter som han drar in luft samtidigt som han håller för näsan och spinner som en katt på samma gång. Första gången vi hörde det så blev jag inte lika rädd men ringde till Annika och frågade om han låtit så tidigare. Tror hon trodde jag svamlade tills hon träffade Molle på en utställning och undrande tittade på honom medans hon kelade med honom. Ja, det är ju trevligt med en hund som "talar om" när livet är helt underbart. Faktum är att han kan ligga i korgen precis efter att han ätit och är lite trött och snörvla högljutt. Så har vi välkommen hem ylandet, kan hålla på hur länge som helst med lite uppmuntran..Det är inte lite pip utan ett riktigt ylande värdigt en vargflock. Till sist är hans voffande när han tycker att det är jättekul att jobba. Ett voff precis när han sticker ut på en markering tex. Kommer det så kan jag vara helt säker på att han kommer fixa jobbet snabbt.

Så är det alla andra sinnesstämningar han visar upp. Blir han osäker på mej så jobbar han saktare, försöker få ögonkontakt(stirrar mej i ansiktet) och hukar hela kroppen. Blir han osäker på andra hundar så får han nästan ett flyktbetende(nu matte åker vi hem) eller så blir han väldigt valpig och okoncentrerad. När han är supertaggad så är han helt koncentrerad på uppgiften och kan koppla av allt annat. Om det flyger dummies runt huvudet på honom så är det inga problem, han vet vilken jag vill han ska hämta och snabbt går det. Tränar man när han skulle vilja göra något annat så gör han allt  oengagerat. Jag kan nästan räkna ut vilket mushål som borde undersökas istället för att tex gå fot på ett fint sätt. Listan kan göras hur lång som helst. Jag är övertygad om att jag skulle kunna läsa av honom mycket mer om jag bara ansträngde mej lite mer för att förstå honom. Det får bli vinterns stora projekt..

just nu ligger han brevid stolen och flyttar sej hela tiden samtidigt som det kommer regelbundna suckar. Dom signalerna kan inte ens jag missa...

Ha det gott!!